push the button - pull the trigger - climb a mountain
Solskenet botade min melankoli. Tog mig ut på stan. Åkte spårvagnen. Över bron, den bästa stunden på resan. Att sväva över älven och se ut över de ståtliga lyftkranarna, vattnet, bergen, skeppen, staden.. Då tror jag att jag älskar Göteborg litegrann.
Satt på Universitetsbiblioteket och tog mig igenom artikeln inför imorgon. Gick runt i solen och njöt. Åkte hem och var huslig. Tvätt, bak, disk.. och en massa plugg. Jagar, jäktar för att komma ikapp. Men alla dessa ord är mig övermäktiga (så känns det ibland åtminstone) Men jag ska klara det! Som tur är så är det roligt.
Gav upp försöket att sitta hemma i lägenheten och läsa, så jag packade Detektivbyrån-kassen och klättrade upp på berget i Hisingsparken. Och blev förälskad. I utsikten, i klipporna, i träden, i solen och den fria luften och horisonten. Fick perspektiv. Det är något speciellt med berg.
Sen fick jag mysa lite med min fina Sandra <3
Allt känns så mycket bättre idag.
Saker känns möjliga.
Det finns något som brinner igen.
Saker känns möjliga.
Det finns något som brinner igen.