piñatapiñata

Idag var en bergochdalbanedag, om än en ganska odramatisk sådan. Den började på topp, jag promenerade ner med gott humör till stan och mötte upp Louise. Vi satte oss på biblioteket på hennes campus och skrev ihop vår uppgift inför rollspelet vi ska ha på vår tutorial på fredag. Sen åt vi lunch tillsammans innan jag tog en solig och bitande kall promenad  tillbaka upp till det stora campusområdet (där jag bor och där alla de stora institutionerna ligger samlade). Jag satte mig och pluggade inför min Contemporary Feminist Theories - class och kände mig allmänt på topp. Sen var det något som hände när jag kom till lektionen. Jag bara dippade. Ni vet, ibland kan det komma sådär plötsligt. Och man kan inte komma på någon bra anledning till varför. Jag bara kände mig så låg. Efter lektionen pluggade jag lite till och sen gick jag hem och åt middag. Fortfarande ganska hängig och låg vilket gjorde att bara tanken på att jag skulle gå iväg för att möta upp Amanda och Louise och laga mat till hennes kanadensiska sambos kändes överväldigande. Huff och puff. MEN! Sen kom jag hem och tittade i mitt postfack! Och där låg ett brev från Elisabeth, en gammal vän från folkistiden. Vi har (typ) inte pratat sen vi slutade folkis, men hon frågade mig för en dryg vecka sen om jag ville bli brevvän med henne. Och jag tänkte: ja, ja, ja! Gud vad roligt! Jag hade ju massvis med brevvänner när jag var liten och det var SÅ roligt. Det är dessutom mycket roligare att få brev nu när man bor så långt bort. Det knyter liksom samman de två världarna, hemma och här, på ett sätt som facebook inte riktigt lyckas med. Och det där brevet fick mig på så gott humör att jag studsade iväg lätt och ledigt till kvällens middag. Vilket jag är väldigt glad för, eftersom det var en otroligt trevlig kväll. Vi lagade swedish meatballs, brunsås och kokt potatis och serverade kladdkaka med vaniljglass till efterrätt. Vi blev även uppmanade att sjunga den svenska nationalsången, vilket vi gjorde med bravur. Kanadensarna älskade vår husmansgest så mycket att de bjöd tillbaka oss på en "canadian" breakfast på söndag. Pannkakor och rubbet! De var supergulliga och det var riktigt kul att få hänga lite mer med "the locals". Det är ju precis för att få uppleva sådana här saker som jag är här!

 

Och så har jag köpt Poptarts också. As american as they come. Med chocolate and s'mores (=mjuk marschmallow) (De äter massa poptarts i Gilmore Girls med! Living the dream!) Men jag tror jag får vänta med att smaka dem tills imorgon. Ska ju sova nu och jag tror att en Poptart kommer kicka igång en sockerchock utan dess like. Kanske ska spara dem till tentaperioden?

 

Åh, idag var en bra dag!