generous palmstroke
Satt och tänkte på gamla tider, och folkisvännerna i Skinnsberg. Då mindes jag när Signe och Leo körde en Björk-låt på Scenisk sång. Det var generous palmstroke, och jag kommer ihåg stämningen som lade sig över rummet medan de sjöng. Det var något dämpat, något intimt, något vackert. Vi blev alla berörda, vi hade alla känslorna på utsidan, jag minns att tårar föll. De sjöng oss bort från omvärlden, och vi var alldeles ensamma och trygga inne i vår lilla, skimrande bubbla. Precis ett sådant ögonblick av magi som bara kan uppstå på en folkhögskola..
Skört, bräckligt, strålande, starkt.
För att ni också ska få rysa längs med ryggraden,
för att ni också ska få glömma bort den hårda verkligheten ett tag,
och för att vi alla behöver stanna upp och känna efter ibland.
Jag ger er Björk. (Tack Signe och Leo..)
Skört, bräckligt, strålande, starkt.
För att ni också ska få rysa längs med ryggraden,
för att ni också ska få glömma bort den hårda verkligheten ett tag,
och för att vi alla behöver stanna upp och känna efter ibland.
Jag ger er Björk. (Tack Signe och Leo..)
I am strong in his hands, I am beyond me.
On my own I am human and I do faults.
I do confess, I feel you trickling,
down my shoulders from above
I turn myself in, I give myself up
I volunteer, you own me, I am yours
You have to trust, I’m eternally yours.
allt that I gave them, I gave to you
So needy of comfort, but too raw to be embraced
Undo this privacy and put me in my place
A generous palmstroke, the hugest of hugs.
Undo this privacy, embrace
Embrace me, embrace, embrace me
I am strong in his hands I am beyond me
On my own I am human and I do faults
She is strong in his hands, she is beyond her
On her own she is human and she does faults.
She is strong in his hands
She is strong in his hands
