Hemtentan är död och begraven. Karin och jag har druckit gravöl och jag har skypat med sydamerika. Så himla fint att få en skymt av min älskade Lina i ett headset på ett litet hostel i Bolivia.
Som vanligt körde jag in i det sista på tentan. Karin och jag har suttit i köket i precis tolv timmar och tillsammans vridit oss genom våra tentaplågor. Tjugo över elva tryckte jag på skicka-knappen. Åh, vilken lättnad.
Tänkte bjuda på några tentarelaterade godbitar:
"Neoclassical economics has climbed about as high as is possible for a social science, and it has therefore attracted a crowd of critics.
On the one hand, sometimes they seem like a legion of pygmies hurling sour grapes at a giant. On the other hand, they may be Davids who will one day bring Goliat chrashing down.” – seriösa metaforer i kursboken.
”Bortsett från att detta koncept har tusen brister och är en utopi, så är det ett intressant tankeexperiment.” - jag diskuterar mina egna förslag med mig själv i utkastet.
”Jag har ju skrivit något som skulle kunna vara ett svar, om det inte vore så jävla dåligt” – Karin reflekterar över sin prestation
Nu streamar jag mig igenom First Aid Kits nya skiva och får rysningar av hur läskigt storslaget det är. På lördag ska de spela och signera på Bengans. Finns inte ett tvivel i världen att jag skulle missa det.
Lutar mig tillbaka, sluter ögonen och tar ett djupt andetag.